... Jah.. Då var det väl dags igen för den månatliga besökaren.
Herrejössös vilka besvär jag har numera. Jag är så aaarrrggg! :(
Det är inge kul. Jag känner ju själv också att jag inte vill vara sur, men... Jag bara är det!
Det sådär bubblar i en.

Såhär har det blivit efter att Elise föddes. Innan har jag inte haft det såhär.
Haha! Det är min kropp som har vaknat!
Nån fortplantningsinstikt har vaknat i en...
En såndär, Föd ungar och få en stor och stark flock!
Hahahaa!! Jo men så är det ju!
Varje gång mensen kommer så står kroppens instikter i dörrposten med armarna i sidorna och tappar surt med ena foten.
"Jasså du är här nu igen? Jaha... "
Sen gnatar den vidare åt mig hur besviken hon är på mig.
Arg för att jag missat ännu ett befruktningstilfälle.

Haha! Patrik och min kropp är i maskopi!
Han är också sur för att vi missat... Hihi! Han skulle helst ha fyra ungar vid det här laget,
Jag tror Elise var sex veckor gammal när han frågade första gången om vi skulle slänga på en till. :)

Iallafall... Så varje månad som går och jag inte blivit gravid så straffas jag med en veckas elände.
En vecka när jag inte får känna glädje... Hihihihii!
Bara total irritation blandat med min gamla vanliga klumpighet under montan...
Jepp min klumpighet is back... Mina arbetskamrater känner till min klumpighet mycket väl. Det var så dom fick reda på att jag hade mens. Dom ar undan allt när jag kommer i närheten. Till och med min kaffekopp försvann från under näsan på mig när dom insåg vad som pågick! Hihi!



Det är väl nått sånt här monster man måste fajtas med varje gång.
SUCK.