Nä nu jäklar. Nu ska jag lära Elise att somna själv... IGEN! Suck.
Hon har ju varit jätteduktig tidigare och det har ju finkat prima. Men nu helt plötligt måste man sitta bredvid henne tills hon somnar. Så varje gång en sömncykel är i "Ytlig sömn-stadiet" så märker hon att jag inte är där så kan hon inte somna om själv igen. Så nu jäklar..
Jag har flyttat ut min "säng" från hennes rum till TVrummet, så Patrik ändå får sova. (Han jobbar ju 12-timmarsskift).
Åsså har jag nu i en timma nattat henne. Jag har lagt henne i sängen. Gått ut i köket. Elise har klivit upp. Jag har gått in till henne å lagt henne igen. Ut i köket. Elise upp ur sängen. Lyfta tillbaka Elise. Ut i köket. Elise kliver upp..... om och om och om och om igen.. I en timmas tid idag. Suck.
Ska köra samma metod i natt. Är ledig nu mån, tis och ons så det är en bra dag att börja på nu.
Å jag har gett mig fan på att fixa det. Ett barn som är äldre än sex månader kan det ta upp till två veckor innan det funkar av sig självt. Hmmm.... Det är een jävla lång tid. Men men... Vill man själv sova hela natten måste ju ungen göra det först. Kommer bli några tuffa dagar nu. Fan å jag funderar verkligen på att INTE ha något som hellst stohej på födelsedan. Jag känner verkligen att jag inte orkar med nått sånt alls. Har fått erbjudanden om barnvakt å så å jättehjälpsamma människor men det är nattsömn jag behöver. Detta jävla vilande på dagarna hjälper bara en kort stund. Så jag känner att det är viktigare att få kidden å sova så vi får börja sova...
Vi har inte sovit ihop på över en vecka nu. Å jag är verkligen inte redo för att låta Elise sova borta sååå, det  lutar mot att mitt födelsedagsfirande får vänta till bättre tider så att säga.
Vicken jäkla födelsedag om jag ska ta ut mig själv helt på kuppen. Nä tack... Hähä! :)

Nä nu ska jag sova fort så jag hinner få lite sömn innan nattskiftet börjar.
Häjj!